”Jazz i Sverige. De första hundra åren” är berättelsen om hur den amerikanska musikformen kom till Sverige på tidigt 1900-tal. Författaren bakom boken är Jan Bruér – som Sveriges Radio beskriver som Sveriges främste jazzhistoriker. Detta med all rätt då Bruér skrivit om svensk jazz sedan mitten av 50-talet och ligger bakom skivserien Svensk Jazzhistoria i elva volymer (Caprice Records). Han har även skrivit en doktorsavhandling om svensk 50- och 60-talsjazz, ”Guldår och Krisår”. År 2010 tilldelades Bruér Riksförbundet Svensk Jazz hederspris.
Boken är baserad på texterna till skivserien som nu har blivit kompletterad med 80- och 90-talsmaterial. Den svenska jazzhistorien är kronologiskt skildrad och innehåller mängder av citat ur jazztidskrifter år för år mellan 1920 och 1999. Dessutom innehåller boken intervjuer med flera kända jazzmusiker som Arne Domnérus, Monica Zetterlund, Bernt Rosengren, Alice Babs och många fler.
De tidiga åren – när jazzen kom till Sverige
I början av boken så får vi bekanta oss med den första jazzen som skapades i Sverige. Jazzmusiken i Sverige i begynnelsen är mer att beskriva som ett inslag i den dansmusik och populärmusik som fanns här vid vid 1900-talets första årtionden. En anledning till detta var att den hade frånvaro av improvisation och svängde ganska töntigt. Det var först senare som det kom att släppas mer renodlade jazzskivor.
När jazzen kom till Sverige så skrev Hjalmar Meissner, ordförande i musikerförbundet, en debattartikel med rubriken ”Varning för jazz” i tidskriften Scenen 1921. I den kom han att dra paralleller mellan den amerikanska musiken och infektionssjukdomar.
”Jazz är en hemsk infektionssjukdom, som med stora steg närmar sig våra kuster. Den är särskilt farlig, emedan dess första symptom i akuta stadiet ej verkar på något sätt oroande utan tvärtom i viss mån stimulerande och uppiggande. Men den blir snart kronisk och det är då patienten vrider sig i namnlösa smärtor mot vilka de som åstadkommas av den av Belzebub uppfunna ultramoderna musiken äro rena bagateller.”
Hjalmar Meissner.
Mycket av den kritik som riktades mot jazzen var rent rasistisk. Jazzen beskrevs bland annat som ”buller”. Nidskriverierna om jazzen skulle förekomma långt in på 40- och 50-talen.
Hjalmar Meissners plötsliga vändning
På 1930-talet så tvingades till slut Hjalmar Meissner att acceptera jazzen. Detta var främst av sysselsättningsskäl då biografmusikerna förlorade sina arbeten i samband med ljudfilmens genombrott.
Det var även på 30-talet som det kom att hända en del jazzmusikaliskt intressanta saker i Sverige. En stor händelse i Stockholm är att jazzen för första gången släpps in på Konserthuset. Under fem år så arrangerade Musikerförbundet sin nya liberala inställning till jazz med fem ”propagandakonserter”.
Den folkkära sångerskan Alice Babs får sitt genombrott
1940 så skulle Alice Babs få sitt stora publika genombrott med filmen Swing it, magistern. Av vissa kallades hon en ”kulturfara”, men hon skulle komma att bli en av Sveriges mest respekterade sångerskor.
Ända sedan en ung Alice Babs hörde Duke Ellington i Stockholm hade det varit en dröm för henne att få sjunga med honom. Många år senare skulle drömmen besannas då svensk TV år 1963 gjorde en timme med Ellington och då fick Alice Babs sjunga några nummer. Efter detta så ville Ellington göra en LP med Alice Babs vilket de också gjorde strax därefter.
Boken innehåller en lång intervju med Alice Babs som bland annat går igenom artistens uppväxt, musikaliska influenser och viktiga milstolpar i karriären.
Jan Johansson gör succé med jazz på svenska
1962 släppte Jan Johansson sin EP Jazz På Svenska som innehöll klassikern ”Visa från Utanmyra”. Det blev snabbt en storsäljare och följdes upp av ytterligare två EP. Dessa kom senare att samlas på albumet Jazz På Svenska som släpptes 1964 och blev den mest sålda jazz-LP:n genom tiderna i Sverige. Den svenska jazzlegenden Georg Riedel medverkar på skivan där han spelar kontrabas.
Den svenska 70-talsjazzen
På 70-talet så kom fusion att bli en stor del av den svenska jazzen. Fusion är en stilblandning mellan jazz, rock, folkmusik och klassisk musik.
Boken innehåller en lång och intressant intervju med saxofonisten Lennart Åberg som var en av svenska 70-talsjazzens främsta musiker. Lennart Åberg var med i gruppen Rena Rama som år 1973 kom att släppa sitt självbetitlade debutalbum på Caprice Records.
Tillbaka till det mer traditionella soundet
Från 70-talets stilblandningar så kom 80-talet att vara en återgång till det mer individuella och traditionella. Tack vare ett växande antal jazzfestivaler runt om i Sverige så förstärktes intresset för en mer publikvänlig ”klassisk” jazz. Nu blev det helt enkelt mindre fokus på de mer experimenterande svenska grupperna med märkliga namn.
Det kom även ny digital teknik som möjliggjorde att man kunde spela in på datafiler istället för på analoga band som tidigare gällt. CD-skivan kom att lanseras och utkonkurrerade vinylformatet.
En ny generation av kvinnliga jazzartister tar plats på 90-talet
På 90-talet så kom en hel del nya sångerskor att ta plats som Lina Nyberg, Jeanette Lindström och Victoria Tolstoy. Det kom även att dyka upp grupper med enbart kvinnliga jazzmusiker och i Malmö arrangerades den uppmärksammade kvinnofestivalen Gals ’n Jazz där Maggi Olin var en av de drivande.
Det är runt sekelskiftet som Jan Bruér sätter stopp då boken redan är tillräckligt tjock. Den svenska jazzens framtid törs han inte spekulera kring allt för mycket då situationen förändras hela tiden. Faktorer som ekonomi och inte minst hela AI-utvecklingen är något författaren tar upp som kan spela roll i jazzens framtida utveckling.
En perfekt bok för dig som vill veta mer om den svenska jazzens historia
Boken är en kulturgärning av rang då den på sina nästan 600 sidor ger läsaren en översikt över hur jazzmusiken integrerades i det svenska kulturlivet, samt de sociala och politiska faktorer som påverkade utvecklingen. Genom intervjuer med nyckelpersoner, foton och historiska dokument fångar boken både den musikaliska och kulturella essensen av jazzens resa i Sverige.
Om du är intresserad av att läsa boken kan du köpa den direkt hos Ejeby Förlag.