Jörgen Stafrin är en skivsamlare som driver bloggen Stafrins Skivguide och Youtube-kanalen JorgenS
När starta du din blogg och varför?
– Den startade jag 2009 för att visa upp och rekommendera den musik som ligger mig varmast om hjärtat och som jag inte tyckte fick den uppskattning som den förtjänade i medierna. Det var lite av en utveckling av min dåvarande hemsida Retrogalaxen, där jag bland annat recenserade 80-talsplattor. Sen har jag sen några år tillbaka utvidgat den lite till att vara en renodlad recensionssida för skivor jag köper, samt där man kan få diverse samlartips och krönikor.
Vid vilken ålder börja du samla på skivor? Och minns du vilken som var din första skiva?
– Jag köpte min första skiva som 11-åring 1986 och det var Paul Hardcastles självbetitlade debut, som ännu finns i samlingen. Men det tog flera år till innan jag såg mig själv som samlare.
Finns det några skivor som har varit extra viktiga för dig när det kommer till att forma ditt musiklyssnande?
– Det mesta av mitt upptäckande av ny musik genom livet har kommit via radioprogram av olika slag, som med mitt jazzintresse. Men några av dom allra viktigaste plattorna är Alphavilles ”Forever young”, som när jag gick på fritids på allvar fick mig att börja lyssna på synthpop/new wave synth, Oasis ”(What’s the story) morning glory?”, som fick mig att till slut älska britpop och mycket som kom från England på 90-talet och Fleetwood Macs ”Rumours”, som fick mig efter mycket om och men att gilla mycket av 70-talets musik.
Vilket har varit ditt favoritställe att gräva vinyl på av alla butiker och mässor du besökt genom åren?
– Record Mania på Östgötagatan i Stockholm är nog min favorit. Jag tycker dom har några av Sveriges bästa säljare som är mest service minded. Dessutom finns det mycket av soul och jazz där som är bland de genrer jag gillar allra mest.
– Här i Sundsvall går jag förstås flitigt på vår skivaffär Vinylstallet, men även på Erikshjälpen har jag hittat enormt mycket bra saker. Och Sundsvalls skivmässa brukar förstås också vara ett måste.
Har du koll på hur stor din samling är idag?
– Jag har en databas på Access och enligt den är det ungefär 2900 LP, 3700 vinylsinglar och 1200 CD-skivor. Men jag försöker ha en årlig gallring av sånt som jag inte är intresserad av längre eller som inte var så spännande som jag trodde, så det både ökar och minskar under året.
Du har en kategori på din blogg där du skriver om udda kultmusik. Har du några personliga favoriter som du skulle kunna rekommendera när det kommer till annorlunda musik?
– Ja, det viktigaste med kategorin ”Kultstämplat” är att det ska vara både så dåligt och roligt att man funderar: ”Hur tänkte dom här egentligen?”. Men en favorit är Leena Skoog och Anders Näslunds svenska version av 60-talets stönlåt ”Je t’aime moi non plus”. Den är så horribelt dålig att jag skrattade så jag nästan grät när jag hörde den första gången.
– Jag kan också rekommendera Umeåbandet The Limping Cowboys featuring Ove Jagger, där Ove Jagger är en inprogrammerad dataröst som totalt osynkat och hemskt försöker sig på Rolling Stones ”Satisfaction”. En grav lågbudgetvariant av Max Headroom ungefär som man av okänd anledning valde att pressa på vinyl. Sen älskar jag också programledaren Lasse Holmqvists märkliga trånanden efter en grävskopa i reklamlåten ”Jag har skaffat mig en vän”.
Under alla dina år som skivsamlare, vilka har varit dina bästa skivfynd?
– Jag var väldigt nöjd 2009 när jag besökte jazzbutiken Andra Jazz i Stockholm och hittade en LP med min favoritjazzpianist Lennie Tristano med låtar som var bland dom första med äldre jazz jag hörde i radio 1986. För ett par år sen hittade jag dessutom en kanonbra liveplatta med Aretha Franklin som egentligen var värd ett par hundra för en femma. Det var också riktigt kul! Varje gång jag har hittat en David Bowie-LP för ett vettigt överkomligt pris har också varit ett höjdarfynd. Också en fin begränsad 10-tumssingel med Pet Shop Boys, som också innehöll poster, för en tia fick mig också att bli lycklig.
Du driver även en Youtube-kanal sedan ett par år tillbaka. Hur kom det sig att du valde att starta en videoblogg?
– Det är inte egentligen i första hand en vlogg, utan jag är med i ett sällskap av skivsamlare över hela världen på Youtube som kallas Vinyl Community där vi gör videor till varandra, men även lockar flera utomstående. Det kan vara att visa upp de senaste fynden, skivor i en viss genre eller med en speciell artist eller tävlingar och ämnestrådar som vi kan ha. Sen har min kanal vuxit lite mer till att även innehålla rese-vloggar från resor i Sverige jag har gjorde innan pandemin eller lokala filmer med naturinslag.
– Jag började 2014 när jag blev lockad av en svensk medlem i Vinyl Community som jag lärde känna på ett diskussionsforum och sen dess har jag blivit kvar och har träffat många samlare över hela världen som jag har chattat med, har på Facebook och numera även livestreamar med via Youtube.
Vad hade du gett för tips till någon som funderar på att börja samla vinyl?
– Samla på det DU vill, efter DIN smak och inte efter vad andra samlar på. Det finns så otroligt många som tycker och säger att man ska samla på ”det och det” och att ”den pressningen är värd si och så”. Om det är din samlargrej så ska du förstås göra det, men det är också helt OK att samla för musiken och känslan med fysisk musik, oavsett om skivan är värd flera hundra på Discogs eller är en loppisskiva för en tia.
– Hitta ditt ställe att handla skivor på, först och främst i din hemstad, och besök det stället så ofta du kan.
– Ha roligt och älska musik.
– Tack för att jag fick vara med!